Varför har man sex för att skada sig själv?
- Det är svårt att förstå självskadebeteende, men samma beteende finns i mindre skala i många vardagssituationer. Vardagliga exempel som de flesta kan förstå är att äta för mycket godis eller att röka. I stressade eller ångestfyllda situationer börjar man längta efter godis eller en cigarett som lindrar oron. Men vet att man inte borde och försöker låta bli. Man försöker istället hitta andra, mindre skadliga sätt att slippa må dåligt. Till slut ger man efter. Det känns skönt just då men sedan får man ångest för vad man gjort och för följderna och mår ännu sämre. Det blir en ond cirkel. Att utsätta sig själv för att sälja sex är ibland en form av självskadebeteende. Det handlar om ett desperat sätt att försöka hantera outhärdliga känslor, som stark ångest eller en känsla av overklighet. Självskadandet är ett sätt att ta kontroll över situationen och att slippa undan känslorna, säger Åsa Landberg, leg psykolog på Rädda barnen i Stockholm.
Varför kan man inte ta sig ur beteendet själv så lätt?
- I många fall handlar det om tvång, hot och utpressning. De unga som inte är utsatta för sådant är svårare att förstå. I en del fall handlar det om självskadebeteende och man kan då behöva hjälp utifrån för att förstå sitt eget beteende och för att lindra ångesten. Kanske måste man ta itu med det som först gjorde att man mådde dåligt. Andra tonåringar blir beroende av bekräftelsen de får. De är svältfödda på kärlek och uppmärksamhet och det är fantastiskt för dem att någon vill ha dem och deras kroppar. De är så åtråvärda att de till och med får betalt. Det kan på ytan verka bra, men livsstilen har många baksidor och ganska snart börjar nackdelarna väga över. Många skaffar sig dyra vanor och börjar med droger för att stå ut. För att få pengar måste de sedan fortsätta att sälja sex. Det blir en väldigt ond cirkel som är svår att ta sig ur. De unga som är svårast att hjälpa är de som har ett utpräglat självskadebeteende, som har ett stort förakt för sig själva. Att vara ”en hora” blir på ett absurt sätt ett bekräftande av ens självbild. Det är lättare att ha den identiteten än att inte ha någon alls och att vara en grå fläck. Och ju mer man gör detta desto mer förakt hyser man för sig själv, säger Åsa Landberg.
Skulden och skammen är en effektiv tystnad
- Självklart finns det många gånger hot och våld med i bilden men det finns också fall där detta inte behövs. Det är mycket psykiskt våld, att man blir nedtryckt, kontrollerad och ibland manipulerad. Många jag kommer i kontakt med och även jag själv nämner ordet hjärntvättad. Jag kände att jag blev det. Det var bara han som sålde mig och de andra männen jag hörde och deras ord blev sanningen.
Jag kommer själv ihåg hur smutsig, värdelös, använd och förbrukad jag kände mig. Hur skulle någon kunna älska mig, HELA mig med allt jag hade varit med om. Då förstod jag inte att jag var lika mycket värd det som andra och att jag inte hade någon skuld i detta.
Skulden och skammen är ju många gånger det som får en att vara tyst om det som händer. Man tror inte någon ska tro en, man skäms för att berätta eller man tycker själv att man har skuld i det som sker. Men ingen har någonsin rätt att göra något mot en som man inte vill, man är värdefull och man bär ingen skuld.
Jag har ofta hört om den osynliga kniven eller pistolen och det känner jag igen. Att det känns som man inte har något val, man är rädd för vad som kan hända om man inte gör rätt, säger rätt eller är rätt. Att känna att man är rädd för sitt liv och ständigt ha döden i tanken, kommer jag överleva detta, kommer jag leva i morgon? Det är en oerhörd stress och ett trauma. Det behöver inte alltid finnas lås på dörren, man vågar inte eller har inte kraften att ta sig därifrån.
Det finns ju även de som själva utsätter sig för övergrepp (som de själva beskriver det) på grund av olika saker. Det kan vara att man varit utsatt tidigare, det kan vara att man mår dåligt men jag möter även de ”vanliga” med fin familj, bra vänner och fungerande liv. Där allt börjar som en rolig och spännande grej där det sedan spårar ur, säger Paulina Bengtsson, grundare av Novahuset, ideell förening mot sexuella övergrepp, själv utsatt för våldtäkter och koppleri som ung.